Patrik Sjöberg

Idag höll mannen till vänster på att få min Kia C’eed i rumpan när han kom ut från Sportlife Exclusive inne i Göteborg. Troligtvis var det tur för både honom, mig och min bil att jag hann stanna.

Har de höjdhoppsmattor på Sportlife Exclusive? Är det månne så exklusivt? Nåja, jag har nog aldrig och kommer nog aldrig göra mer än 1 meter i höjdhopp. Så det så.

Men undrar vem som presterar bäst på ett 6-timmars lopp, jag eller mannen till vänster?

Den här helgen går Skövde Ultrafestival av stapeln. Det är ett ultralöpningsevenemang där tävlingar i klasserna 1-timmars, 6-timmars, 12-timmars, 24-timmars och 48-timmars avgörs. I skrivande stund har 24-timmars och 48-timmars pågått i 3,5 timmar och jogg.se’s egen Niklas Karlsson är en av 32 startande i 24-timmarsklassen. I skrivande stund, återigen, ligger han på en 15:e plats men troligtvis kommer han klättra i resultatlistan under kvällen och natten.

Är du intresserad av ultralöpning så missa inte jogg.se’s livarapportering från loppen här:
http://jogg.se/?sida=ultra

Förra året utmanade jag mig själv med träningsprogrammen 100 pushups och 200 situps. Magböjarna (som jag hellre kallar det än situps) var inte något problem egentligen även om det tog några veckor att komma upp i 200 stycken. Men för att fixa 100 armhävningar fick jag verkligen kämpa. Nu tänkte jag ge mig på träningsprogrammet 200 squats. Hur ska det gå?

Jag har ingen aning. Jag har inte ens gjort det första maxtestet där man får reda på vilket utgångsläge man har. Frågan är bara: Vilken inverkan har detta på min löpning? Och är den eventuella inverkan positiv eller negativ?

Vi får se… Jag tänkte i alla fall göra maxtestet nån gång under helgen och återkommer med rapporter löpande. Om nån mer vill hänga på så är det ju kul!

Regnet öste verkligen ner idag, liksom igår. Fast inte hela tiden. Skyfallen på allt mellan 5 och 30 minuter avlöste varandra och på förmiddagen var pauserna mellan skyfallen ganska korta. Jag tänkte mer än en gång att det är tur att jag jobbar inomhus. På Nygatan i Alingsås – där kontoret ligger – håller ett gäng gubbar på att lägga gatsten och dem var jag verkligen inte avundsjuk på idag.

Nåväl, framåt 13:30-tiden såg det ganska ljust ut på himlen och jag gav mig halvt planlöst iväg på en runda som blev 6,3 km. Inte nån jättedistans att hänga i julgranen, men jag höll mig torr (ja, från regn alltså) och inte långt efter att jag kommit tillbaka så kom det en skur igen.

Så jag hade i alla fall tur med vädret

Det här inlägget skulle kunna ha många olika titlar. Den valda är väl ändå en bra beskrivning på vad det kommer handla om. Alternativa titlar hade kunnat vara Jag och Carolina Gynning, Sociala löparmedia, Äntligen o.s.v.

Igår damp den i alla fall ner i min brevlåda. Nummer 8-2010 av Runners World och jag slet bokstavligt talat upp plasten och tog fram tidningen för att se min artikel i tryck. Men innan jag ens hunnit så långt hade jag så klart lagt märke till att artikeln hade ett fint omnämnande (fint rent grafiskt alltså) redan på omslaget.

Ja, så då har jag och Carolina Gynning varit på samma tidningsomslag. Inte illa av en sån som jag

Och visst ser artikeln bra ut. Den är bra också, i alla fall om jag får säga det själv. Jag är, som de flesta av er som följer bloggen vet, ett stort fan av löpning och vissa av er har jag som vänner och/eller följare på Facebook, Twitter och jogg.se så där är jag också ganska aktiv. Så det var egentligen ganska självklart för mig att kombinera ihop löpningen med de sociala medierna och skriva en artikel om just denna kombination.

Visst är artikeln snygg? Saknas bara en bild på mig

Så jag hoppas att ni alla läser artikeln och jag tar gärna emot synpunkter och/eller kritik (både positiv och negativ) på vilket sätt som helst. Här på bloggen, facebook, twitter m.m.

Förra året, 2009 alltså, lyckades jag springa totalt 756,9 km. Inte illa så… Inte jättemycket heller såklart men jag var nöjd. Det var rekord. Då!

I söndags stod det klart att ett nytt rekord har slagits vad gäller löpta km på ett år, för min del alltså. Årstotalen för 2010 kom då upp i 757,2 km. Så även om jag bryter benen nu och blir sängliggande resten av året så har jag slagit förra årets rekord med 300 meter. Och egentligen, hur stor är sannolikheten för att jag inte ska kunna springa mer i år? Ganska liten…

Grattis Johan, säger jag till mig själv! Och jag ska nog fira det med ytterligare ett varv kring Gärdsken idag

Igår jobbade jag hemma och gav mig strax efter 10 ut på ett träningspass som jag hoppades skulle bli långt, men jag visste inte hur långt. Det skulle kunna bli allt mellan 10 och 25 km beroende på hur kroppen kändes.

Jag trodde att jag startade lugnt men såg att 3 km passerades på strax under 15 minuter och insåg att kroppen hade mycket att ge. Så jag beslutade mig för att ta en runda på ca 25 km. Hemifrån (Backa alltså) och norrut upp mot Angeredsbron och sedan söderut tillbaka mot centrala Göteborg och över till “Hising Island” igen på Marieholmsbron och sedan hem igen. En nätt runda på 24,5 km.

Allt gick hur bra som helst. Första 10 km kändes riktigt lätt. Andra milen gick av bara farten men sista 4-5 km kändes i vaderna. En riktigt brännande känsla. Jag förbannade mig själv för att jag inte tagit mina kompressionsstrumpor men det var inte mycket annat att göra än att bita ihop och springa.

Detaljerna för passet finns här

En kul grej på detta passet var att det var broöppning på Marieholmsbron. Inte så kul i sig kanske, de blåste lite kallt där på bron, men vid bommen träffade jag en man som också var löpare (även om han var cykelburen för dagen) och vi hade mycket att prata om under de 3-4 minuter bron var öppen. Sånt livar alltid upp passen!

Det är såna här pass som behövs för att jag ska kunna springa bra på marathon och ultralopp. Kortare pass på 5-15 km är väl också bra, men jag måste bygga uthållighet! Pronto!

Målet för hösten/vintern är att få till ett långpass på minst 20 km varannan vecka. Gärna pass uppåt 30-35 km också.

Hellre långt än snabbt!

En av de många spännande sakerna med mitt nya jobb på jogg.se i Alingsås är naturligtvis att det nu är mycket lättare att springa i nya outforskade områden. För vart jag än springer så är det ett nytt outforskat område för mig. Risken att springa vilse är såklart lite större än i Göteborg men mitt lokalsinne är nog såpass väl utvecklat så det ska mycket till att jag inte hittar tillbaka till centrala Alingsås efter en löprunda.

Igår blev det ett varv rund sjön Gärdsken. En fantastiskt trevlig tur som i och för sig inte blev längre än 6,3 km men av dessa gick nog ca 4 km på stigar och i terräng. Lite lerigt men oj vad kul det var att hoppa och skutta bland rötter och stenar. Men det kändes i benen i morse att jag hade gjort nåt jag inte var riktigt van vid.

Gärdsken runt

Imorgon eller på fredag blir det väl till att försöka utforska nya jaktmarker. Kanske finns det nån annan sjö att springa runt eller så hittar jag nåt annat. Kanske får jag med mig nån av mina kollegor Krister och Niklas ut också?

Äntligen är semestern slut

Idag på morgonen kändes det som att morgonrutinen skulle vara lite ringrostig men det gick snabbt och bra att få fram frukost och lämningen av Lillkillen på dagis gick över förväntan. Inga problem alls. Sedan var det bara till att sätta sig i bilen igen och köra de resterande milen till Alingsås för att för första gången inställa mig på mitt nya jobb som utvecklare på jogg.se.

Morgonen har börjat bra och det kommer bli en spännande höst är jag säker på.

Vår kundvagn

3403 Grön hette vår kundvagn när vi igår var på Gekås i Ullared. Vi och ungefär en miljard andra människor. Ändå var det inte så trångt som man kanske kunde tro. Men det har väl lite med inställning att göra också. Jag hade inställningen att absolut inte irritera mig på andra människor och på trängseln så då gjorde jag inte heller det.

Det där med att kundvagnarna hade namn, eller nummer i alla fall, var en rätt bra grej. Då och då kunde man höra i högtalarna:
“Om något sett kundvagn 1524 Blå, vänligen lämna den till informationen”.

Då visste man att nån hade glömt var de ställt kundvagnen, eller att nån tagit fel kundvagn och på så sätt antar jag att en hel del borttappade kundvagnar återkommer till sina rättmätiga “ägare”. Vi slapp som tur var att utnyttja detta.

Nå, bytet från Gekås blev i alla fall ett par t-shirts, en skjorta, en jacka, ett bits-set (till skruvdragaren), ett par handskar och lite annat smått och gott. Lillkillen (som vaktades av mormor och morfar hemma i Göteborg) fick en hel del leksaker när vi kom hem.

Och just det, Kanal 5 var där också och spelade in nästa säsong av realitydramat Ullared. Vi såg både Boris och Morgan, men tyvärr inte vår stora idol Kjell!